Prins Eugen deltog. Och min vän Grünewald, trots att han är jude. Ändå är det idag som om utställningen aldrig ägt rum. Året är 1942. Kriget rasar, men likväl ska Sverige medverka vid den komprometterade Venedigbiennalen och en svärmisk konsthistoriker får uppdraget att frakta de svenska bidragen till den beramade utställningen. Av en slump träffar han den gåtfulle tyske officeren Walter Schellenberg, som har oanade kopplingar till Sverige. Dörrar öppnas till ljusskygga sällskap, till historiens hemligheter.
Daniel Birnbaum har skrivit en skarp kortroman av klassiskt snittom konst och makt, om blindhet och insiktdär verklighet och fantasi korsas på ett svindlande vis.
”I denna mellaneuropeiska konstvärlds-thriller får vi möta både konstnärer, nazister, spioner, konsthandlare och hemliga sällskap i något som för tankarna till Da Vinci-koden. […] Men boken fungerar lika mycket som en metafor för vår tid, med tanke på hur politiska konflikter avspeglar sig i de nationella paviljongerna och hur de konstnärliga agendorna återspeglar de politiska. […] Daniel Birnbaum [har] lyckats skriva ytterligare en spännande, om än något rörig roman om de intellektuellas beroende av makten.” Sinziana Ravini, Dagens ETC
”Daniel Birnbaum […] har med glimten i ögat skrivit en tät och förbryllande roman, lika outgrundlig som underhållande.” Johan Werkmäster, Göteborgs-Posten
”Daniel Birnbaum har skrivit fram en stämning som jag vill dröja kvar i.” Kristian Ekenberg, Gefle Dagblad
